Rätt Steg - en framgångsrik utbildning för illitterata och kortutbildade

Jag har den senaste tiden arbetat på Rätt Steg som är ett delprojekt inom Etablering Stockholm.
Rätt Steg utbildar den som är nyanländ och kortutbildad i Stockholm genom att utbildning i samhälls- och arbetslivskunskaper för att möjliggöra vägen närmare arbetslivet. Kursdeltagarna går parallellt på sfi. Stolt kan jag berätta att flera kursdeltagare har fått en anställning efter att ha gått på Rätt Steg. Helt underbart! Rätt Steg har verkligen lyckats. Men vilka är framgångsfaktorerna?


Först och främst har man tillgång till modersmålsstödet på Rätt Steg. Det har varit en dyrbar hjälp för att nå fram till eleverna, inte bara språkligt utan även kulturellt. Denna hjälp saknas oftast på sfi. Det är så klart mycket bättre att veta vad som sägs än att gissa sig fram.


Rätt Stegs lärare är inte bara lärare. De är även mentorer, något som inte brukar förekomma på sfi på samma sätt. Mentorernas uppgift är att ha ansvar för undervisningen, men även att samverka med sfi-lärare, handläggare, coacher, skolpersonal med flera. Dessutom ska mentorn stötta och handleda kursdeltagaren. Mentorn är lite som allt i allo för att kursdeltagaren lyckas med sina studier men även ibland ett viktigt stöd för att kursdeltagaren får sina basala behov tillgodosedda. Det kan till exempel handla om att hjälpa boka tid till läkaren eller kontakta socialsekreteraren när kursdeltagaren plötsligt inte fått sitt försörjningsstöd. 


Teman i Rätt Steg är följande: 

• Praktisk samhällsorientering
• Grundläggande datorkunskap
• Praktisk arbetslivserfarenhet
• Föräldraskap
• Hälsa 

Teman är valda utifrån de kunskaperna som behövs i det här nya samhället och för att kunna komma närmare arbetslivet. Innehållet i varje tema styrs av elevernas önskemål och mentorernas tankar vad som behövs. Dialogen i denna fas är väldigt viktigt. Annars kan man missa elevernas behov totalt. Har man en öppen dialog kan man bättre se vad som behövs för att förstå mer om det svenska samhället och arbetslivet. 


Dessutom har Rätt Steg en fungerande praktikmodell där många bitar som man lärt sig under utbildningens gång faller på sin plats. 


Jag har sett att Rätt Steg - modellen fungerar men jag har länge sökt ett djupare svar varför. Jag läste idag en artikel av Qarin Franke som jag läst för länge sedan men hade helt glömt bort. Artikeln heter Alfabetiseringsundervisningen och vardagens krav på litteracitet.
Artikeln handlar om hur en framgångsrik alfabetiseringsundervisning ser ut. Franke lyfter upp tre viktiga punkter.  

1) ömsesidig respekt och levande dialog mellan alla medaktörer i utbildningen (2) meningsfullhet och användbarhet när det gäller undervisningens form, innehåll och material
(3) allas delaktighet och medansvar i lärandeprocessen


Nu är vi nära svaret, anser jag. Att man har ömsesidig respekt borde vara en självklarhet oavsett utbildningsform. Jag brukar prata om Ramar och kramar när jag pratar om min undervisning (Se Lisetten nr 1 2012: s. 16). Men levande dialog kan vara svårt utan hjälp av modersmålet. Den möjligheten har man på Rätt Steg. 


Innehållet i Rätt Steg ska vara meningsfullt och "vuxet". Man är plötsligt en vuxen människa med sina vuxna behov, allt från att förstå hur en förskola fungerar till att förstå vad en arbetsgivare förväntar sig från dig som individ.


Allt detta sker som jag redan nämnt i dialogform. Dessutom betonas individens ansvar hela vägen. Det är du som individ som skapar förutsättningar för din framtid. Rätt Steg är bara ett hjälpmedel.