Att undervisa nyanlända i en introduktionsgrupp är ett spännande arbete. Valet vad man ska lära eleverna är inte alltid lätt. Nyanlända behöver så mycket. Nyanlända behöver lära sig kunskaper som alla andra barn. Historia, geografi, religion, samhällskunskap, kemi, fysik och biologi. Nyanlända behöver lära sig matematik och engelska och framför allt behöver de lära sig svenska. Var ska man börja? Ska jag lära eleverna om industrialisering på 1800-talet? Ska jag lära eleverna om världsreligionerna eller om naturens kretslopp? Eller kanske något om hur man läser kartor?
Den senaste tiden har jag valt att undervisa om evolutionen. Allt språkutvecklande hand i hand med ämneskunskapen. En rolig utmaning för mig som inte ens är någon biologi-lärare. Förra veckan reste vi till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. En förmån för oss som arbetar i närheten av hufvudstaden. Ett underbart ställe. Mitt favoritmuseum.
Elevernas reaktioner glömmer jag aldrig. Deras glädje och kunskapstörst! Igenkännande! Ahaa-upplevelser! Många fick en bekräftelse att jag inte lurat dem: "Vi har verkligen alla samma ursprung. Vi var verkligen små bakterier från början." "Och sen blev apor människor!" lägger till någon annan. En elev drar mig till ett annat rum. Han vill förstå vad som händer med alla mineraler på jorden. Hur uppstår de? Hur gamla är de? Samtidigt hör jag ett glädjerop från rummet bredvid. Eleverna testar hänga som apor. Tre minuter lyckades någon.
 |
| blågröna bakterier |
Att åka till ett museum är inte bara roligt, det är även lärorikt och skapar gruppkänsla. Men inte bara museet erbjuder upplevelser till barn som är nya i Sverige. Även resan dit kan vara något nytt och spännande. Endast ett fåtal elever hade åkt tunnelbana förut. När tunnelbanan lämnar stationen hörs ett glatt skrik i vagnen. Eleverna försöker hålla balansen och slippa ramla. Medpassagerare tittar på eleverna nyfiket.
En dag fullt av nya upplevelser, nya erfarenheter och mycket kunskap! En skön avslutning på terminen!
Jag betonar ofta vikten av att kunna lära sig svenska
med hjälp av sitt modersmål. Det tycker jag verkligen. Men man ska inte tro att
man löser alla problem, bara man får tillgång till modersmålet. Ett bra exempel
är samhällsorienteringen som vissa nyanlända invandrare ska få i 60 timmar.
Oftast sker detta på modersmålet. Alla nyanlända klumpas ihop till en och samma
grupp oavsett utbildningsbakgrund. Högutbildade läkare och illitterata
hemmafruar och allt där emellan. Alla sitter i en och samma grupp. En av mina
underbara elever uttryckte sig på följande sätt efter sin tid på samhällsorienteringen:
Det var som ett hav av kunskap och jag
kunde inte simma. Oavsett om man får information på modersmålet kan man
inte blunda för det faktum att illitterata har det svårare att ta in kunskap än
utbildade personer. Illitterata saknar ofta de grundkunskaperna som man behöver
för att kunna bygga vidare på dem. Innehållet i samhällsorienteringen är
dessutom för mäktigt (se förordningen för samhällsorientering). En illitterat
som precis anlänt Sverige känner sig redan oerhört förvirrad. Att kunna smälta
in all den kunskap som samhällsorienteringen innehåller är omöjligt för
illitterata på så kort tid. När man möter illitterata och vill få fram sitt
budskap måste man tänka på följande saker:
- Man måste utgå från det mest konkreta. Glöm inte att illitterata har svårt med abstrakt
tänkande!
- Kunskapen byggs på successivt.
Med små steg går man mot det abstrakta.
- Att kunna äga kunskapen kräver ett enormt jobb för en illitterat. Det
räcker inte att man bara lyssnar på informationen. Man ska aktivt jobba med den, helst med varierande övningar.
- Man ska repetera varje sak
man lär sig flera gånger så att kunskapen verkligen sitter i ryggmärgen.
Till sist vill jag säga att jag verkligen tycker att samhällsorientering är ett steg åt det bättre. Men pengarna som ges till den är bortkastade om man inte gör det på rätt sätt. Grupperna ska inte vara så heterogena vad gäller utbildningsbakgrund. Dessutom ska man antingen rensa innehållet för illitterata eller ge dem mycket mer tid på sig. Det är även viktigt att ha kunskap om målgruppen så att man använder rätt typ av pedagogik för att få fram sitt budskap.
