Våga göra skillnad!

Förra året träffade jag en svensk (fast barnens mor var finska men ändå) familj när jag tillbringade semester utomlands. Min sociala, alltid lika öppen son parade oss ihop på en kväll och där satt vi plötsligt med totalt främmande människor vid ett middagsbord på en restaurang. Vår diskussion tog efter ett tag en ny vändning. Från hej hej, vem är du till invandrare, hemspråk, Sverigedemokrater och de där j**** invandrare som bara lyfter socbidrag och förstör vårt land. De där j**** invandrare som inte vill arbeta eller lära sig svenska. De där j**** invandrare som tar våra jobb. Och till de där j**** politiker som gör det svårt för en att få sjukersättning trots att ens rygg är paj och man inte kan arbeta så att man måste arbeta svart. Jag bet i läppen, försökte diskutera hederligt. Jag försökte försvara. Men det var inte mycket jag kunde försvara. För ingen lyssnade på mig. De lyssnade bara på sig själva. Deras bittra liv som "fattiglappar och sjuka" kunde inte ta in något annat än deras egna berättelser. Familjen från Falkenberg la sin röst på Sverigedemokraterna. De hörde till de 13 % av Sveriges befolkning som röstade på Sverigedemokraterna. 

Hur gick det till? Min tanke är att våra politiker har verkligen misslyckats när de inte lyckats lyssna på familjen Falkenbergs berättelse. Varje människa förtjänar att bli lyssnad, sedd och hörd. Även om man inte delar samma åsikter. Och om inte en politiker hinner till familjen i Falkenberg behövs en stark, förståelig lärare. En lärare kan verkligen göra skillnad. En lärare kan lyssna, se och höra. En lärare kan visa vägen och vara förebild. En lärare kan ändra riktningen som kan påverka i bästa fall många generationer. 

Är du en sådan lärare? Vågar du stå där och stolt säga att du är en lärare som vill göra skillnad? Jag hoppas det! 

Vem har rätt att vara svensk?

Flera SD-medlemmar med irakiskt ursprung lämnar partiet i Södertälje (Läs LT 29/6/2012). Anledning: Sverigedemokraterna behandlar dem som inte har svenska namn som sämre medborgare. Jag är inte överraskad. Min spontana tanke är vad de överhuvudtaget gjorde där? Varför har man som utrikesfödd valt ett främlingsfientligt parti, för det är SD för mig i alla fall? Men när jag läser artikeln och dess följande kommentarer blir jag verkligen förbluffad. Alla kommentarer handlar om vem som är svensk och vem som har rätt att vara svensk. Nästan ingen kritiserar partiet.  

Vem är jag då? Jag är född i Finland. Jag har finska som modersmål men jag vet inte längre vad som är mitt starkaste språk. Jag har både finskt och svenskt medborgarskap. Och jag har levt drygt en tredjedel av mitt liv i Sverige. Det här är formaliteterna. Men känslorna då? Jag känner mig svensk i många av mina värderingar och tankar. Jag känner mig finsk i mitt sätt att vara och prata. När jag är i Finland märker jag tydligt hur svensk jag blivit och får dessutom kommentarer om det. När jag är i Sverige får jag hela tiden höra att jag är finsk. Det här är ett vanligt fenomen för personer som lämnat sitt hemland och lever i ett annat land och i en annan kultur. Får man inte vara både och? Och mina barn då? Mina barn med finska namn och finskt utseende men födda i Sverige. Jag hörde en gång en förskolepersonal att rätta min son som betraktade sig som svensk. Han var ju finne fick han höra. Får inte ens mina barn en möjlighet att bli svenskar? Tvåspråkiga svenskar men svenskar ändå.   

Jag tror i och för sig inte att sverigedemokraterna har någonting emot mig. Jag har blont hår, blåa ögon, jag har lyckats integrera mig, talar ganska bra svenska och arbetar och därmed betalar skatt i det här landet. Men svensk är jag säkert inte enligt dem. Vilka chanser har då andra grupper att bli svenskar? Eller åtminstone bli accepterade som en viktig del av samhället? Några kristna män med irakiskt ursprung gjorde sina försök som medlemmar i SD. Det gick inte. Har personer med ännu mer exotiskt utseende än irakiskt någon chans? Har muslimer någon chans? Har mina illitterata elever någon chans? Har adopterade barn rätt att vara svenskar? Vem har chans att bli svensk i Sverige? Och vem har rätt att avgöra om någon är svensk eller inte?