– Vilka språkliga fel irriterar dig mest, frågar en svensklärare. Gensvaret är enormt. Allt möjligt från de/dem-reglerna till hen tas upp. Och mycket annat.
Diskussionen har sällan varit så aktiv i sociala medier. Jag får en klump i halsen. Det känns som om de skriver om mig. Jag gör fel i alla dessa punkter...inte alltid men det händer. Jag är andraspråkstalare. Jag förblir nog andraspråkstalare. Det stör mig inte. Jag älskar språk, jag älskar att läsa, jag älskar att skriva...skriva. I skrift får man inte göra fel. I skrift är människor väldigt konservativa. Folk har alltid synpunkter på skrift. Jag skriver böcker. Jag skriver läromedel. Jag bloggar. Jag skriver i sociala medier. Och jag gör fel. Jag kan fortfarande inte hålla koll på bestämdheten och han och hon för de sakerna existerar inte i mitt förstaspråk. Jag har ändå bestämt mig att inte låta detta begränsa mig. Jag fortsätter att skriva.
En blogg om nyanlända, integration, svenska som andraspråk, studerande med kort eller ingen utbildningsbakgrund, alfabetisering, introduktionsgrupper, sfi, språkintroduktion och om multikulturellt Sverige och multikulturella klassrum.
Visar inlägg med etikett skrivning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skrivning. Visa alla inlägg
11 juni 2016
Andraspråkstalare och fel
Etiketter:
det skrivna ordet,
fördomar,
förhållningssätt,
konflikter,
kulturkrock,
Läromedel,
läsning,
nyanlända,
referensramar,
skrivning,
svenska som andraspråk,
svenskhet,
värdegrund
22 maj 2016
Jalla - raka vägen! Ett nytt stöttande läromedel i sva i åk 7-9
Nu kan ni bläddra min och min kollegas Terese Anderssons bok Jalla - raka vägen! här. Jalla - raka vägen! är ett stöttande och formativt läromedel i svenska som andraspråk i åk 7-9 som baseras på cirkelmodellen.
15 september 2015
Att föda en bok
Många frågar mig hur det är att skriva läromedel. Jag kan se vissa mönster i mitt skrivande.
Fas
1) Ett provkapitel till förlaget
2) Samtal med förlaget, känslan är hoppfull
3) Filar, filar, filar kapitlet
4) Ett samtal med förlaget igen
5) Filar lite mer
6) Skriver på ett avtal
7) Skriver, allt flyter på
8) Ändrar och filar och rättar till
9) Ändrar tillbaka, till annat håll
10) Förtvivlan, jag måste vara världens sämsta författare
11) Tungt men skriver och ändrar
12) Det börjar flyta på igen
13) Ger förslag till ändringar i layout, ändrar, gör om, filar
.
.
.
39) Sista korrigering, ångest. Vad har jag missat?
40) Boken skickas till tryck, ingen sömn
41) Väntar
42) En ny bok i handen. Vågar inte öppna den.
43) Aldrig mer!
44) Hmm...kanske kan jag skicka en ny idé till något förlag.
Fas
1) Ett provkapitel till förlaget
2) Samtal med förlaget, känslan är hoppfull
3) Filar, filar, filar kapitlet
4) Ett samtal med förlaget igen
5) Filar lite mer
6) Skriver på ett avtal
7) Skriver, allt flyter på
8) Ändrar och filar och rättar till
9) Ändrar tillbaka, till annat håll
10) Förtvivlan, jag måste vara världens sämsta författare
11) Tungt men skriver och ändrar
12) Det börjar flyta på igen
13) Ger förslag till ändringar i layout, ändrar, gör om, filar
.
.
.
39) Sista korrigering, ångest. Vad har jag missat?
40) Boken skickas till tryck, ingen sömn
41) Väntar
42) En ny bok i handen. Vågar inte öppna den.
43) Aldrig mer!
44) Hmm...kanske kan jag skicka en ny idé till något förlag.
10 mars 2015
En bro till föräldrar
5 februari 2015
Cirkelmodellen är tidskrävande, eller?
Jag älskar genrepedagogikens cirkelmodell. Mina elever kan verkligen efter en kort tid i Sverige producera en text på svenska när man arbetat med cirkelmodellen. Eleverna producerar en text med hjälp av stöttning, olika skrivmallar och massor med upprepning. Med hjälp av samtal om språk och mycket dialog och interaktion.
Men många lärare upplever att cirkelmodellen tar tid. För lång tid. Men är det verkligen så? Efter att jag arbetat med sagor med mina nyanlända elever i åk 5-9 insåg jag att jag täckt en hel del i Lgr 11:s syfte i svenska som andraspråk. Över hälften på en och samma gång. Över hälften är mycket. Tänk om alla ämneslärare arbetade med cirkelmodellen och språkutvecklande! Då skulle varje ämneslärare även utveckla elevernas svenska! Tänk hur detta skulle utveckla även resultatet i skolan, i alla ämnen! Tål att tänkas!
20 januari 2015
Ett mejl som fick mig le varmt
Jag rensade mina mejl och insåg att ett mycket viktigt mejl hade hamnat i skräpkorgen! Vilken tur att jag hittade det! En sfi-grupp på Komvux Södervärn i Malmö hade läst boken om Lak i Resan hit. Gruppen hade tyckt om boken och ville skriva ett brev till mig. Gruppen Må bra B har gett mig godkännande att publicera brevet.
Och här kommer fortsättningen till Lak! Vilket underbart och lyckligt slut! Stort tack Må bra B! Ni har jobbat fint!
15 oktober 2014
Vad ska du göra för att visa att skolan är viktig?
Diskussion om Malala och Nobels Fredspris 2014 i en introduktionsklass. Eleverna lyssnade och deltog i diskussionen nyfiket. Att Malala inte avbröt sin skoldag på grund av priset uppskattades. Sen följde en diskussion och skrivande utifrån temat Vad ska du göra för att visa att skolan är viktig? Tanken till skrivandet kom från @visesiskolan #twitter. #MittÖppnaLöfte
Här ser du några tankar från eleverna!
10 september 2014
Låt alla elever simma i kunskapen
Att få gå i skolan, äntligen! Vilken lycka till en elev som inte fått den möjligheten tidigare i livet. Men att vara en ungdom och börja lära sig att läsa och skriva är kämpigt. Att inkludera en sådan elev i den ordinarie undervisningen kan vara förstörande till denna person.
Tänk själv! Att sitta i klassrummet, se andra diskutera, läsa, skriva och samarbeta. Samtidigt att sitta själv som inlåst i ett fängelse, i bokstävernas fängelse. Att inte förstå ett enda ord, en enda bokstav. Att skämmas för det. Att försöka gömma sin okunnighet. Dessutom kämpar man med allt det nya som pågår runtomkring sig. Hur beter man sig i klassrummet, i skolan och i samhället? Hur lyckas man hålla tiderna trots att man inte kan klocka? Hur äter man med gaffel och kniv? Hur spelar man pingis så som alla andra på skolan? Hur åker man buss till skolan? Vad gör man när man hoppar av på en fel busshållplats? Hur, hur och återigen hur?
Och ingen frågar vad hen kan i stället! Ibland kan inte ens någon fråga. Ingen som kan lyssna på hur hen jobbade på en affär i hemlandet, köpte, sålde och organiserade. Ingen kan lyssna på hur hen tog hand om alla djuren i familjen, hur hen hjälpte en ko föda sitt kalv, hur hen visste exakt hur man tämjer en häst. Ingen kan lyssna hur duktig kock hen är.
Ett ungt liv vill inte sticka ut. Ett ungt liv vill vara som alla andra. Men hur gör vi på skolan så att ett ungt liv utan skolbakgrund inte drunknar på vår skola? Jag hävdar bestämt, med all erfarenhet om alfabetisering, att elever som saknar skolbakgrund inte ska gå i den ordinarie undervisningen. Jag hävdar att dessa elever mår bättre att få gå i en alfabetiseringsgrupp tills de blivit litterala. Det går inte alla gånger att organisera en sådan grupp på en skola men det är värt att lyfta upp frågan på kommunnivå. Finns det en möjlighet att skapa en sådan grupp i kommunen?
Jag kan inte glömma min kära före detta elevs ord efter att hon gått 60 timmar samhällsinformation på modersmålet: "Det var som om de hade kastat mig till ett hav av kunskap men jag kunde inte simma." Dessa ord bär jag med mig och gör att jag är övertygad om att det inte går att kasta en elev till en ordinarie undervisningen på högstadiet eller gymnasiet utan att hen drunknar. Inte ens studiehandledning är till någon nytta när man försöker redan ut fransk revolution när man egentligen ska koncentrera sig på läs- och skrivinlärningen, helst på modersmålet först. När man ska lära sig simma i bokstävernas värld. När man ska börja utvidga sitt perspektiv mot den litterala världen!
Tänk själv! Att sitta i klassrummet, se andra diskutera, läsa, skriva och samarbeta. Samtidigt att sitta själv som inlåst i ett fängelse, i bokstävernas fängelse. Att inte förstå ett enda ord, en enda bokstav. Att skämmas för det. Att försöka gömma sin okunnighet. Dessutom kämpar man med allt det nya som pågår runtomkring sig. Hur beter man sig i klassrummet, i skolan och i samhället? Hur lyckas man hålla tiderna trots att man inte kan klocka? Hur äter man med gaffel och kniv? Hur spelar man pingis så som alla andra på skolan? Hur åker man buss till skolan? Vad gör man när man hoppar av på en fel busshållplats? Hur, hur och återigen hur?
Och ingen frågar vad hen kan i stället! Ibland kan inte ens någon fråga. Ingen som kan lyssna på hur hen jobbade på en affär i hemlandet, köpte, sålde och organiserade. Ingen kan lyssna på hur hen tog hand om alla djuren i familjen, hur hen hjälpte en ko föda sitt kalv, hur hen visste exakt hur man tämjer en häst. Ingen kan lyssna hur duktig kock hen är.
Ett ungt liv vill inte sticka ut. Ett ungt liv vill vara som alla andra. Men hur gör vi på skolan så att ett ungt liv utan skolbakgrund inte drunknar på vår skola? Jag hävdar bestämt, med all erfarenhet om alfabetisering, att elever som saknar skolbakgrund inte ska gå i den ordinarie undervisningen. Jag hävdar att dessa elever mår bättre att få gå i en alfabetiseringsgrupp tills de blivit litterala. Det går inte alla gånger att organisera en sådan grupp på en skola men det är värt att lyfta upp frågan på kommunnivå. Finns det en möjlighet att skapa en sådan grupp i kommunen?
Jag kan inte glömma min kära före detta elevs ord efter att hon gått 60 timmar samhällsinformation på modersmålet: "Det var som om de hade kastat mig till ett hav av kunskap men jag kunde inte simma." Dessa ord bär jag med mig och gör att jag är övertygad om att det inte går att kasta en elev till en ordinarie undervisningen på högstadiet eller gymnasiet utan att hen drunknar. Inte ens studiehandledning är till någon nytta när man försöker redan ut fransk revolution när man egentligen ska koncentrera sig på läs- och skrivinlärningen, helst på modersmålet först. När man ska lära sig simma i bokstävernas värld. När man ska börja utvidga sitt perspektiv mot den litterala världen!
Etiketter:
alfabetisering,
analfabet,
arbete,
det skrivna ordet,
förförståelse,
Illitterat,
Integration,
introduktionsgrupp,
kulturkrock,
läsning,
skolpolitik,
skrivning,
språkintroduktion,
svenska som andraspråk
12 mars 2014
Fru Saftglas och siffrornas pizzeria
Jag har en kreativ son. Det är svårt att få honom följa reglerna enligt regelboken. Han vill oftast gå sin egen väg. En dag gjorde han sin läxa. Han skulle plocka fem substantiv från kapitlet han läst i boken. Därefter skulle han ta ett av substantiven och göra en hel mening om det ordet. Min son ville plocka två substantiv i stället och göra en hel mening av de två orden. Jag begränsade inte hans kreativitet. Han valde orden läraren och saftglas. Hans mening skulle därmed låta Läraren hette Saftglas. Min son tyckte att meningen var rolig. Tänk om någon skulle heta Saftglas! Fröken Saftglas, hur mår du? Magister Saftglas, Vilket fint väder det är ute! Så roligt det skulle vara! Men vi vuxna är väldigt inrutade i våra tankesätt. Min sons lärare hade haft svårt att förstå kreativitet i meningen. Läraren hade ändrat meningen till Läraren hämtade saftglas.
Jag har idag varit hemma med min son som är förkyld. Vi har jobbat med matematik. Efter en stund tyckte min son att det blev tråkigt. Han började skapa en pizzeria till siffrorna i stället. - Siffrornas pizzeria! Den här pizzerian finns i Frankrike, sa han. Jag, vuxen och lärare, trodde en stund att sonen hade blandat Italien och Frankrike med varandra. Men nej, så var inte fallet. - För det finns faktiskt pizzerior även i Frankrike, fortsatte han sedan.
Det är svårt för oss vuxna att ta steget utanför boxen. Det vågar barnen göra mycket mer. Det gäller bara förstå det. Låt kreativiteten flöda både hemma och i klassrummen. Begränsa inte barnens vägar. Låt barnen bli starka individer som vågar gå sina egna vägar. För annars blir världen mycket grå och tråkig!
![]() |
| En lärare kan visst heta Saftglas! |
Jag har idag varit hemma med min son som är förkyld. Vi har jobbat med matematik. Efter en stund tyckte min son att det blev tråkigt. Han började skapa en pizzeria till siffrorna i stället. - Siffrornas pizzeria! Den här pizzerian finns i Frankrike, sa han. Jag, vuxen och lärare, trodde en stund att sonen hade blandat Italien och Frankrike med varandra. Men nej, så var inte fallet. - För det finns faktiskt pizzerior även i Frankrike, fortsatte han sedan.
![]() |
| Siffrornas pizzeria |
Det är svårt för oss vuxna att ta steget utanför boxen. Det vågar barnen göra mycket mer. Det gäller bara förstå det. Låt kreativiteten flöda både hemma och i klassrummen. Begränsa inte barnens vägar. Låt barnen bli starka individer som vågar gå sina egna vägar. För annars blir världen mycket grå och tråkig!
25 november 2012
Vågar jag prata öppet om allt?
Du som kan finska lyssna på mig och mina underbara elever på Sveriges radios finsktalande kanal Sisuradio!
Du som icke kan finska kan lyssna en kort stund i början av reportaget och sen spola fram till ungefär 12:e och 17:nde minut och lyssna lite längre på vad mina elever säger om sin tid i Sverige.
Det här blev ett startskott till en intressant lektion om demokrati! Men innan reportern kom var frågan: "Vågar jag som ny i Sverige prata öppet om allt?" "Ja, det får du", var mitt svar. "I en demokrati får du prata helt fritt!" Tänk! Ingen självklarhet för alla i denna värld!
Klicka här för att lyssna: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2532&artikel=5356339
Du som icke kan finska kan lyssna en kort stund i början av reportaget och sen spola fram till ungefär 12:e och 17:nde minut och lyssna lite längre på vad mina elever säger om sin tid i Sverige.
Det här blev ett startskott till en intressant lektion om demokrati! Men innan reportern kom var frågan: "Vågar jag som ny i Sverige prata öppet om allt?" "Ja, det får du", var mitt svar. "I en demokrati får du prata helt fritt!" Tänk! Ingen självklarhet för alla i denna värld!
Klicka här för att lyssna: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2532&artikel=5356339
19 november 2012
Lära sig läsa och skriva med datorn
Det har hörts många kritiska röster i media om att några skolor erbjuder en iPad till barnen och att barnen då lär sig skriva med datorn innan de lär sig skriva för hand. Efter att jag lyssnat tidigare under hösten på årets Alfakonferens i Sandefjord om hur de gjort i Norge med vuxna illitterata är jag så imponerad och redo att testa detta med mina elever.
Det behövs tre program för att metoden kan användas i sin helhet.
1 Word
2 Talsyntes (vår skola har Claro Read och det finns som app också till en billig penning men det finns en hel del andra talsyntesprogram i marknaden)
3 Skolstil (http://www.skolstil.se/)
Eleverna får lära sig skriva och därmed även läsa mycket effektivare. Skriver eleven fel, hör hon detta och kan rätta tills det låter rätt. Hjärnan får arbeta in i det sista.
Det verkar finnas många fördelar med denna metod. Illitterata lär sig skriva snabbare och kan snabbare skapa längre texter. Dessutom kommer läsinlärningen och finare handstil nästan gratis.
Nu gäller det bara att hitta ett sätt att finansiera iPad-plattorna till eleverna. Har du några guldvärda tips hur?
Det behövs tre program för att metoden kan användas i sin helhet.
1 Word
2 Talsyntes (vår skola har Claro Read och det finns som app också till en billig penning men det finns en hel del andra talsyntesprogram i marknaden)
3 Skolstil (http://www.skolstil.se/)
Eleverna får lära sig skriva och därmed även läsa mycket effektivare. Skriver eleven fel, hör hon detta och kan rätta tills det låter rätt. Hjärnan får arbeta in i det sista.
Det verkar finnas många fördelar med denna metod. Illitterata lär sig skriva snabbare och kan snabbare skapa längre texter. Dessutom kommer läsinlärningen och finare handstil nästan gratis.
Nu gäller det bara att hitta ett sätt att finansiera iPad-plattorna till eleverna. Har du några guldvärda tips hur?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)













