Cirkelmodellen är tidskrävande, eller?

Jag älskar genrepedagogikens cirkelmodell. Mina elever kan verkligen efter en kort tid i Sverige producera en text på svenska när man arbetat med cirkelmodellen. Eleverna producerar en text med hjälp av stöttning, olika skrivmallar och massor med upprepning. Med hjälp av samtal om språk och mycket dialog och interaktion.

Men många lärare upplever att cirkelmodellen tar tid. För lång tid. Men är det verkligen så? Efter att jag arbetat med sagor med mina nyanlända elever i åk 5-9 insåg jag att jag täckt en hel del i Lgr 11:s syfte i svenska som andraspråk. Över hälften på en och samma gång. Över hälften är mycket. Tänk om alla ämneslärare arbetade med cirkelmodellen och språkutvecklande! Då skulle varje ämneslärare även utveckla elevernas svenska! Tänk hur detta skulle utveckla även resultatet i skolan, i alla ämnen! Tål att tänkas!

Vill du lära dig mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända?

I så fall kan du anmäla dig till en föreläsning den 2 februari i Göteborg. 


Kurs om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända

Varför läser vi allt detta?

- Varför måste vi lära oss allt detta innan vi kan mycket bra svenska?, frågade eleven. - Vi studerar historia, geografi, matematik men vi kan inte svenska ännu. 

Vilken klok elev jag har. Hon hade verkligen reflekterat över detta. Hon var ganska ny i gruppen. Hon hade kommit till Sverige för drygt en månad sedan och kunde redan skriva och prata svenska en hel del. Jag insåg att jag inte varit tillräckligt tydlig gentemot eleverna. Jag berättade om språkutvecklande arbetssätt. Jag berättade att eleverna hade mycket bättre möjligheter att klara sig i den ordinarie undervisningen när de hade fått lite mer ämnesinnehåll i introduktionsgruppen. Jag förklarade och gav exempel. Till slut lyfte jag upp eleven. Utan det här sättet att undervisa skulle du inte kunna ställa denna mycket kloka fråga! sa jag till henne. Utan det skulle du inte kunna producera så fina texter som du gör. Hon nickade och hade förstått frågan. 

Jag tror på språkutvecklande arbetssätt. Jag tror att eleverna kan utvecklas mycket snabbare med den typen av undervisning än om de skulle undervisas traditionellt. Ibland får jag höra att eleverna behöver kunna grunderna också. Vad är grunderna då? Att kunna kläder, möbler och matord? Är det grunderna?  När behöver eleven kunna namnen på alla möbler i den ordinarie undervisningen? Om eleven behöver köpa en fåtölj tar hon garanterat reda på ordet själv. Vi har inte tid att undervisa alla dessa "baskunskaper" Det tar ju trots allt 5-8 år för en elev att kunna skolspråket. För att snabba på processen kan vi ju strunta i undervisningen om möbler om kläder. Det har vi inte tid med. Vi kan hellre koncentrera oss på skolspråket.

Vad talar man för språk i Sverige?

Jag hade skrivit en modelltext om Finland för mina nyanlända elever. Det var inga konstigheter med texten. I texten skrev jag lite fakta om Finland. Att Finland ligger i Norra Europa. Att huvudstaden heter Helsingfors och att man talar både finska och svenska i Finland. 

Efter bearbetningen av texten om Finland skulle vi skriva en gemensam text om Sverige (Exakt! Enligt cirkelmodellen. Läs mer här.). Sverige ligger också i Norra Europa. Huvudstaden heter Stockholm och Sverige har ca 9 miljoner invånare. Men sen blev det ett stopp. Vad talar man för språk i Sverige? Alla kan ju engelska så det måste vara svenska och engelska. Men hallåå, säger en elev. I Södertälje talar de flesta arabiska. Så vad skriver man i en sådan text där man presenterar Sverige?

Efter en lång diskussion om majoritets- och minoritetsspråk kom vi fram till följande:

Man talar svenska i Sverige. Alla studerar engelska i skolan. Många personer i Sverige talar också andra språk hemma. 

Alla var till slut överens. Men det viktigaste var vägen dit. Språk- och tankeutvecklande små diskussioner berikar undervisningen och ger nya perspektiv. 

Genrepedagogik och dess resultat

Jag har under det senaste året börjat lära mig mer om genrepedagogik. Jag har insett att det verkligen går att använda även med mina elever trots att jag först var osäker. 
Genom att jobbat med pedagogiken systematiskt har mina elever verkligen blivit duktiga skribenter. Detta resultat har jag nog aldrig tidigare fått på så här kort tid. Kolla hur fina texter eleverna skrev efter ett halvt år i skolan. Samma elever som i början var helt nybörjare i det svenska språket och hade svårt att läsa. Imponerande eller hur! Och det bästa är att eleven äger sin kunskap!