Var är alla de unga männen?

Byn Taipatou där vi bodde under vår vistelse i Wulli hade ca 350 män och 850 kvinnor. Hur många barn vet jag inte men de var många. De fanns överallt. De var allt från bebisar till ungdomar. Både pojkar och flickor. Men att männen bestod av bara 1/3 del av befolkningen i byn var märkligt. Var var alla de unga männen? Flera av de männen som bodde kvar i byn hade flera fruar. Det i sin tur bidrog till ännu större antal barn. 

Men besöket i huvudstadsregionen gav en annan bild. Majoriteten av befolkningen där var unga män, såg det ut som. Det kanske var dit männen från byarna kom för att tjäna pengar. Bättre inkomster lockade nog männen.  Och drömmen om Europa. Det verkade som om alla drömde om Europa, önskade sig flytta hit. Och till Europa var det lättare att komma om man bodde i huvudstaden, nära de få turisterna som fortfarande kom till landet. Jag såg som min uppgift att ge en annan bild. Att gräset inte alla gånger var grönare på andra sidan. Jag hade ju sett alldeles för många olyckliga individer i mitt klassrum som fått lämna allt bakom sig, sin kultur, sitt språk, sin familj, sin identitet. Visst till ett ekonomiskt bättre liv men ändå, tommare och ensammare liv också. 

Men de unga kvinnorna? Vad har de för val i livet? Ofta inte många, tyvärr. Har de tur får de välja sitt livs kärlek men inte ens det är någon självklarhet. Alldeles för många tvingas gifta sig med någon i samma släkt, i samma by. Alldeles för många blir mannens ägodel, mannens andra, tredje eller fjärde fru.